Klockan är 13.00, och jag har redan hunnit söka fem barnvaktjobb och låtit tårarna forsa ner för mina kinder. Under dagarna här i lägenheten fungerar vårat internet 10 gånger snabbare än vad de gör vid 21 tiden på kvällarna. Jag antar att det är för att fler använder internet då( ännu en påminnelse om att vi är arbetslösa). Jag och Emma satte oss iallafall i sängen med en varsin kopp te och kollade på andra avsnittet av "Tårka aldrig tårar utan handskar" och herregud vad jag blir berörd. Jonas Gardell är ett geni och jag vet redan en sak som jag ska önska mig i julklapp, boken! För om det är något som Gardell är magisk på att göra så är det att beskriva saker och ting som inte riktigt går att göra via film, inte på samma sätt iallafall. Jag är frälst.

 

Andra saker som har hänt denna morgon är att vi har fått stop i diskon, så vi har högar med disk över hela köket och gamla matrester simmar bland alla vätskor. Vår fransman Francoise (ja vi har nu en egen fransman) som vi hyr lägenheten av skulle skicka sin killkompis, aka Mr Handyman som skulle försöka fixa de under dagen. Under den tiden tänkte jag och Emma ta en sväng förbi svenska kyrkan och kolla lite annonser om barnvaktjobb. Emma hade också sett någon slags fin park som ligger i närheten av där vi bor, Parc de buttes chaumont, som vi förmodligen ska besöka nu när solen lyser så fint. Helt sjukt hur långa dagarna känns när det är sol till 18.00 på kvällen. Vi får verkligen chans att upptäka allt med Paris, varenda hörn och kant. Framtidens Paris genie, moi!

Idag blev en sånhär dag då jag och Emma bara sitter och slappar i sängen och sitter framför datan, trots att solen skiner och det är vår väder utanför. I vår förra lägenhet blev det ju sjukt rastlöst att slappa en hel dag då vi i stort sett bara kunde kolla på franskt dubbade programm eller lyssna på när byggarbetarna borrade över oss. Men här är det lugnt och skönt. Och vilka möjligheter som plöstligt öppnas när man har internet! Sitter just nu och kollar igenom Jonas Gardell serie "Tårka aldrig tårar utan handskar" som jag hört genom svenska källor ska vara fantastisk! Den buffrar och laddar medan jag skriver. Känner mig hemma när jag kan se alla svenska TV-programm och serier som jag följer. Förstår ju trots allt bara hälften av vad franska programmen handlar om, lite halvsegt. Åh. Nu kom Emma precis hem från att ha varit på marknaden och köpt frukt och grönt. Ikväll blir det stor söndagsmiddag med rostade grönsaker, pasta och tomat sås! Lyx mat om man jämför med vad vi åt förra månaden. Havregrynsgröt och müsli. Ha det fint 

 

 

Klockan är 09.30 och himlen är grå, precis som mitt sinne. Än en gång lyckades jag skriva ett lååångt blogginlägg som av någon anledning inte ville sparas som utkast utan raderas helt istället. Suck. Då börjar vi om från början igen då:

 

För två timmar sen vinkade vi hejdå till vår kära vän Katarina som åker hem mot Sverige efter att ha hälsat på oss i fem dagar. Lägeheten känns extra stor ut nu helt plötsligt, men jag klagar inte. Eftersom att Katarina aldrig tidigare varit i Paris blev dessa fem dagar "turistveckan" under vår vistele. Vi körde den vanliga touren runt Tour Effiel, Champs Elyseé, Montmarte och Le Marais samtidigt som vi åt croissants, Crêpes och baguetts. Vi tog oss också till några barer runt Bastille och Pigalle där bartenderna var för fulla för att ta betalt för all dricka och männen såg alla ut som franska jesus. En fin vecka, indeed. Men nu är turistveckan slut och jag och Emma måste gå tillbaka till vår vardag med att söka jobb och leva sparsamt. 

 

November månad är här, och om vi inte får jobb under denna månad finns det tyvärr ingen annan utväg än att åka hem till kalla Sverige igen. Det är ju inte så farligt kanske, jag älskar Sverige under December månad - min födelsedag, julafton,nyår... Men jag vill se Paris under December! Hur Galeries Lafayett´s skyltfönster är gjorda, hur Champs Elyseé ljuslingor lyser över hela gatan och hur julgodiset smakar. Jag vill fira mini jul med våra nyfunna vänner, ha en liten gran i vår lägenhet och hänga julgodis i våra små fönster. Äta croissants till jag spyr när jag fyller 19 och dricka gratis öl med vår fulla bartender i baren i Pigalle. Jag kan inte säga det fler gånger:

J A G  V I  L L  S T A N N A ! ! 

Två månader i Paris är ju ingeting! Jag har ju inte ens lärt känna en fransmann som kan lära mig om franska vin och ostar och säger "Ohlala" till mina försök att tala franska. Det går ju inte. Jag måste stanna. Nu gör jag de. Jag stannar. Om inte annat tänker jag komma tillbaka hit igen i Januari. Ni blir inte av med mig. SNÄLLA Paris låt mig stanna.

Hejhejhej. Jag har varit dålig med mitt bloggande, I know. Men ni ska veta att det tar ganska mycket kraft att gå ner med datan till Starbucks eller Mcdonalds en kilometer från där vi bor. Plus att det kostar ungefär en dricka varje gång vilket jag och Emma har räknat ut blir ganska mycket på en månad. Men  nästa vecka på onsdag, alltså på självaste Halloween, kommer vi att flytta in i en ny lägenhet. Den är 25 kvadratmeter, har tvättmaskin, diskmaskin, utsikt till Sacre Couer och den har WIFI. Vi har uppgraderat lite med andra ord och vi taggar som aldrig förr! Det känns som att november månad kanske kommer att gå bättre för oss. Vi kommer få fint besök från Sverige, förhoppningsvis få jobb på en restaurang som heter Cojean (där typ 90 % är svenskar) och vi kommer att bo i en underbar lägenhet. Life is looking pretty good helt enkelt.

 

Klockan är nu 14.00 och vår tidiga frukost verkar ha använt all sin energi och vi är mer än hungriga for the moment. Så det blir till att gå hem och äta lite havregrynsgröt (standard.) och sen ska vi ner till affären och köpa en flaska vin. Idag är det lördag och eftersom att vi tillbringade vår fredagskväll som döda sillar framför "The kings speech" och "Black Swan" så ska vi ikväll bjuda över några av våra svenska nyfunna vänner. Vi vet inte riktigt hur vi ska få plats på 15 kvadrat, men det löser sig väl på något roligt sätt. 

 

Här är lite fina bilder från när jag och Emma gick runt hela gårdagen på olika museum. Kan varmt tipsa om att besöka Georges Pompidou uställningar, både gratis och jättefina!

 

Au revoir.

 

 

En av fördelarna med att vara arbetslös i Paris måste vara all tid man kan ägna till gratis uställningar. "Paris vu par Hollywood" är en utav dom. Genom både bilder och film visar denna utställning hollywood filmer som är skapad om Paris eller i Paris. Alltså finns det ganska många underbara klassiker. Jag låter bilderna tala för sig själva och så kanske ni som planerar att komma till Paris förstår att ni måste gå och se den.

 

 

Trots att vår havregrynsgröt var slut och det bara fanns mjölk kvar till en person började dagen himla bra. Jag och Emma hade glömt ta ner persiennen, så vi vaknade båda av att solen sken in på oss vid 9. Vi struntade i att sätta på TV:n och fick istället sällskap av Veronica Maggio under vår frukost. Av någon anledning kände jag mig piggare och gladare än många andra mornar. Jag gissar på att de är för att solen skiner (även nu vid 17.00) och det är 22 grader ute. Fransmännen insisterar att ha på sig rock och halsduk, men alla turister har kastat av sig kläderna. Det gjorde vi också. Så nu den 22 ocotber klockan 17.00 går jag och Emma runt i T-shirt och linne. Det är ganska gött faktiskt.

 

Igår, söndag, träffade vi ett par svenska tjejer som vi lärt känna från svenska kyrkan. Mycket trevliga folks som heter Hanna och Tilde, en skåning och en falkenbergare. Vi gick runt bland olika secondhandaffärer i Marais(Judiska kvarteren) och letade efter billiga outfits. Den största secondhand affären, Kiloshop, hade endast kilopris på sina kläder. Bra för plånboken med andra ord! Vid tre mötte vi cirka 50 andra svenskar i Svenska Kyrkan som samlats för "Tacosöndag". Det var så gott mina vänner, herregud. Jag tror inte att någon av oss  ungdomar hade ätit en så god middag på länge. Medans vi åt hade några killar förberett ett musicquizz som vi såklart vann! Har märkt att jag dömer folk som inte kan något om musik, haha måste kanske lugna mig, även fast någon kanske inte vet vem John Lennon är. Fast nej, when I put it like that, så vafan nej.

 

Men det var iallafall en riktigt go söndag och idag är en go måndag. Jag och Emma var och besökte Accord, en fransk språk skola och vi blev riktigt sugna på att plugga franska. Så nu blir det så istället. Vi verkar inte ha tur med jobb men vi vill stanna, så nu börjar en ny process att få ta lån osv osv. Men det fixar vi.

Idag är de fredag. Alltså chillar jag och Emma hela dagen och laddar upp för en natt i Paris med hemköpt 10 kronors rövin som ger en röda läppar och billig Öl på baren "Block" i ChatÊlet för 20 kr/glas. Utelivet här är helt annorlunda från Stockholm, något som kanske inte var svårt att gissa. Det finns inte alls så många klubbar, mest barer. Men barerna är fan underbara, tryckta med en massa människor och killar som ropar "Ohlalala" när man går förbi. Alla exakt alla röker och jag har svårt att hålla mig borta, men eftersom Emma inte röker så blir det lite lättare. Drag blir det redan under Happy Hour, som finns överallt! Vem trodde att en drink kunde kosta 30 spänn. Tänker på min enda drink som jag köpte i Stockholm, på Berns för 150 jävla kronor. Nästan ingen klubb har inträde, allt är bara så värt helt enkelt. Om jag ska langa en lista på de tre bästa barerna som man bara måste besöka ser det ut såhär:

 

-Charlotte Bar, hiphop och rnb bar i Bastille. Man blir aldrig missnöjd med musiken, personalen är bäst och det är alltid drag. Alltså varje dag är de drag. Måndag-Måndag.

- Le Lautrec i Pigalle(Montmarte, Jesus det finns inte en enda person där inne som inte har skägg och är skit snygg. Musiken är också grym, Jazz/Blues. Varnar dock för att det finns många Bordell där som kan skapa olika känslor.

- Le Sans souci, ligget mitt emot Le Lautrec och är precis lika tillfredställande. Det är bara att välja och vraka bland alla typiska fransmän.

 

Vi får se vilken vi väljer ikväll. Vill vi ha fransmän med skägg som röker och pratar sluddrig franska eller fransmän som kan feel the groove och dansa? Tough one.

 

 

Idag regnar all världens vatten i Paris. Bussar och bilar stänker upp vatten på trottoaren bland alla människor och paraplyer. För att undvika att inte bli blöta eller få ett paraply i ansiktet gömmer vi oss på Starbucks vid Operan. Dricker min vanliga Capuccino blandat med tre socker rör och Emma sin varma chocklad med vanilj socker on top. Det kanske är fel av oss att inte stressa efter jobb, men idag tar vi det nog bara lungt. Dessutom har jag typ fått ett jobb, ett extra jobb som barnvakt! I söndags var vi i Svenska kyrkan och kollade olika annonser som satts upp om barnpassning och Au-Pair jobb. En lapp var skriven av "Mamma-Åsa" som hade en sexårig pojke som behövde en barnvakt några dagar i veckan. Jag smsade henne om mitt intresse och hon ringde upp straxt efter och bad mig möta henne samma dag. Linje tre tog mig till metro stationen Wagam och sedan en gata ner till deras lägenhet. I trappan möts jag av lilla Mathieu som springer ner och kollar fundersamt på vem jag är. Vi hälsade och jag kommenterade hans fina Star Wars pjamas. På något sätt började vi prata om spel och han nämde Angry Birds, ett spel som jag blivit besatt av här i Paris medan jag åker tunnelbanan till olika destinations. Så efter att jag låtit honom spela några rundor på min mobil vann jag honom. Inget trolleri eller sagor som förr i tiden, nu var det bara en mobil och en app som var den största anledning till att han kollade på mig med glänsanden ögon. "Mamma-Åsa" verkade också ivrig och gav mig nycklarna på direkten och sa att min första dag var på tisdag!

 

Idag är det onsdag, vilket betyder att jag jobbade igår kväll för att vara exakt och det var ju faktiskt väldigt spännande. Sprang runt i en halvtimme för att hitta hans kära skola och när han väl kom uspringandes när skolklockan ringde var han bara intresserad av att spela spel på min mobil. Och de intresset fortsatte ett tag, även när vi åt middag. Men tillslut lyckades jag köra en vitlögn om att batterierna var döda och vi började leka med alla hans bilar, dinousarier och spel. Vid 19.45 var det dags att gå och borsta tänderna och ta på sig starwarspjamas. "Mamma-Åsa"hade sagt att han skulle sova runt 20.30, så vi satte oss i sängen och läste Pelle Svanslös och Nicke Nyfiken. Dessvärre var inte Mathieu trött överhuvud taget, utan han ville bara leka leka och leka. Och om jag sa till på skarpen sa han att han hade ont i magen och bara film kunde bota de. Haha herregud vad han försökte att vara vaken. Höll på i tvåtimmar innan han slocknade med sin hand i min. Hur söta får barn vara när de är rädda för mörkret och vill att man ska sitta där tills dom somnar. Har lärt mig att säga "jag litar på dig" på franska, efter att jag lovat Mathieu att vakta honom hela natten sa han: "Je te fais confiance". Riktig kärlek med andra ord.

 

Jag och Emma vaknar oftast 09.30 här hemma, men idag då jävlar vaknar jag vid 06.30! Varför jo för att vår kära granne sjunger Stevie Wonders låt, "Signed Sealed Delivered I'm Yours" medan han äter sin baguett. Ni som känner mig vet att jag inte vaknar av något, när jag sover så sover jag och när jag är vaken så är jag vaken. Det måste vara något med Stevie Wonder. Han har iallafall spelats på repeat hela dagen.

 

Men nu till alla er som tror att jag och Emma lever the dream of the life här borta, think again. Visst det är Paris och ja grannen har bra musiksmak och Emma är bäst som roommate med sina dancehall moves varje morgon men vafan face it, vi är arbetslösa. Ingen utav oss har fått svar från jobberbjudandet på ett par dagar nu så vi börjar sakta tro att det kanske inte blir något. Allt hopp är dock inte borta! Allt de där charmiga vi gjorde varje dag börjar nu bli lite långtråkigt. Ingen utav oss har pengar till att gå ut varje kväll, äta fancy dinner och shoppa sönder.

 

Men man kan väl säga att vi lever the dream of the life på ett mindre kostsamt sätt. Igår var vi till exempel på en helt underbar utställning som hette Paris Vu Par Hollywood. Den handlade om hollywood filmer som spelats in i Paris. Min favorit, Audrey Hepburn var med i nästan alla och vi kunde båda bara sitta och kolla på alla fina filmer. Det var helt gratis också! Ikväll ska vi till en kyrka innan vi drar ut på barrunda med ett par kompisar. Det är nämligen Gospel konsert, HALLELUJAH!! Jag har alltid velat se den där runda svarta kvinnan i mitten som alltid sjunger med sån power att alla i salen blir religösa. Kanske kan hjälpa oss att få jobb och mer pengar till att leva ett riktigt franskt liv, who knows? They got the Power.

 

Ja vad ska man säga? Efter en lång tid av jobbsökande dag ut och dag så verkar isen äntligen spricka. Herregud jag trodde att det var slutet för oss. Att vi skulle få åka hem till kalla Sverige och gå tillbaka till våra gamla liv. But NoNoNoNo, nu verkar det som att vi stannar, iallafall mer än en månad!

 

Måndag morgon gick jag och Emma till Galeries Lafayett, som ungefär är i samma stil som NK, för att lämna våra cv:n till COS. En kompis till mig sa att dom desperat letade efter folk som kunde jobba där, so we took a chance. Men såklart tar dem inte emot cv:n där eftersom att dem har samma system som HM, vilket vi glömt, så vi var tvunga att skicka dom via internet istället. Sen bara av en slump när vi är påväg ut ser vi att ett annat märke som vi gillar i gallerian. Utan några större förhoppningar lämnar vi våra cv:n till en ung fransk tjej hummar ett "Merci" och stoppar dem i lådan. Dagen och kvällen gick förbi och det blev tisdag morgon. Jag och Emma hade vårt första lilla bråk om filten vi delar på när vi sover som alltid tycks hamna hos henne, morningmood? YES! Sen ringer helt plötsligt Emmas telefon och det är chefen för märket som undrar om hon kan komma på interjuv. All ilska om filten försvann och vi sket på oss av lycka!! Jag tror nästan att jag var mer nervös än Emma när hon lämnade mig själv i lägenheten. Sen, i ärlighetens namn, fick jag stor ångest över att jag själv inte fått någon interjuv.. Jag tänkte om och om igen vad som skulle hända om bara Emma skulle få jobb och inte jag, skulle jag stanna eller åka hem till Sverige där jag vet att jobb finns? Men sen kom Emma with the great news. Inte bara att det gick grymt bra för henne utan att jag OCKSÅ skulle på interjuv. Chefen ringer mig en timme senare och jag springer ut ur lägenheten. Jag var framme i gallerian en kvart innan mötet skulle börja, men när jag såg mig själv i spegeln såg jag en halvrisig tjej som inte alls ansträngt sig för att se snygg ut. Så jag sprang in på Mac, kirrade lite läppstift och rouge, sen gick jag gorgoues as never till mitt möte som gick SÅ JÄVLA BRA! Herregud jag tror fan att vi kommer få jobbet båda två. Och om inte nej men då får jag väl åka hem till Sverige då och ha en månad i Paris att berätta för alla jag känner.

 

Vem kunde tro att mat skulle kosta så mycket för två personer? Herregud. Om vi köper lite youghurt, flingor, mjölk,ägg, bröd och ost så kostar det helt plöstligt tre fyra hundra varje vecka! Är det bara Paris eller har jag bara inte märkt att mat allmänt kostar så himla mycket? Känns som att alla mina pengar går till mat mat och mat… Just nu när vi inte har jobb heller har vi extra mycket tid att små äta allt vi köpt. Måste nog erkänna att det är de enda dåliga med att flytta hemifrån. Man måste lägga ut en massa onödiga kostnader som man är van vid att ens föräldrar betalar..Men man måste väl lära sig någon gång I guess.

 

Igår kväll gynnade vi oss själva en riktig utgång i Marais och Bastille efter att ha sökt jobb hela dagen. Vi sprang runt till säkert 7 olika barer och en sak som verkligen är tur är att drickan är billig och man behöver nästan aldrig betala inträde. Så vår kväll blev ju hundra gånger billigare än om vi skulle dra ut i Stockholm, sweeeet! Vi lärde känna en massa trevliga fransmän och alla ni där ute som anser att fransmän är dryga, ni kan inte ha mer fel. Visst kanske det finns någon som anser att man är helt rubbad som inte kan franska, men vi har bara stött på dem hjälpsamma och trevliga. I favorit baren,Charlotte Bar som ligger i Bastille träffade vi tre underbara parisare som vi umgicks med hela kvällen. Måste också tillägga eftersom att jag själv är imponerad över de, jag rökte inte en enda cigg under hela kvällen! Det är fan inte de lättaste i Paris, let me tell you... Mina astmalungor jublar.

 

Emma och jag är grymt sega idag och vi inser nu att vi gjorde fel när vi valde att blogga från Mc donalds på en lördag kväll. Folk kastar mat överallt och jag vill helst inte ha en Bigmac på min Macbook. Så nu ska vi tralla hem i regnet bland alla fulla fransmän. Nu blev det allsång här och matkriget har börjat. HEJDÅ

Har surat nu i några dagar efter att jag skrev ett lååångt blogginlägg om livet i Paris och precis när jag blivit klar så slutar starbucks wifi fungera och allt försvann… Men nu har jag lärt mig att man inte kan lita på Starbucks eller något annat wifi och skriver därför först på Word och kopierar allt till bloggen. Så livet i Paris, vart ska man börja? Kanske med att säga att vi har det så jävlans bra här nere. Mina förväntningar på Paris har inte varit skyhöga efter vissa minnen från förra sommaren. Jag slet verkligen arslet av mig när jag jobbade på Indiana Café och fick inte alls mycket tid att upptäcka staden. Men nu har vi ju all tid i världen att gå runt och bara lära känna. En vanlig dag för mig och Emma börjar med att vi gosar in oss i vår bäddsoffa, äter lite croissant och kollar fransk dubbade dokusåpor. Efter de sätter vi på oss de snyggaste vi har och åker runt med antingen tunnelbana eller buss och söker jobb på olika ställen i Paris. Hittills har vi varit i Champs Elyseé, ChatÊlet, Saint Paul, Saint Germain, Montparnasse och Montmarte. Eftersom att vi båda är intresserade av att jobba med kläder så har det blivit väldigt många klädbutiker som fått tagit emot våra cv:n. Vi har dock hört att det är mycket lättare att få jobb på restauranger som Indiana exempelvis, men jag kan inte koppla det till något annat än självmord. Stress stress stress varje dag och kväll, plus att lönerna inte är dem bästa. Men det får väl bli vårt sista val…

 

När vi inte söker jobb så turistar vi lite bland platserna vi är på. Både jag och Emma är helt kära i Montmarte och jag vet att vi inte är dem enda. Det är något speciellt med den delen av Paris, det känns som att folket är så avslappnade och trevliga. Vi har letat desperat efter lägenheter att hyra runt de området och idag fick vi napp! Vår hyresvärd, Prisca som vi först hatade men nu älskar är mäklare och hyr ut 12 lägenheter i Paris. En utav dem hyr vi nu men det finns även en annan, i Montmarte!! Nästa måndag ska vi gå och kolla på den. Tydligen ska den vara 23 kvadratmeter, ha wifi och TVÄTTMASKIN! Vi dog den inre döden. Kan man få ett bättre erbjudande? Nej jag tror inte de. Det enda som är det sorliga med att lämna vår lilla lägenhet som vi bor i nu är att vi också lämnar den snyggaste vackraste securitas vakten som vaktar vi vår port. Vi har nämligen 24/7 bevakning vid porten via kamera eller med vakter, och en av dem alltså herrejesus. Ni kommer aldrig att förstå hur snygg han är. En kväll gick jag Emma ner till starbucks för att använda internet och när vi kom tillbaka så stod han bredvid porten och rökte sin cigg så elegant, så lång, så vacker, så muskulös.
-”Bonsoir” säger han med den vackraste rösten och leende jag någonsin beskådat. Emma bara stirrar och jag säger
- ”BonjoOour… eller jag menar Bonsoir!” Han bara skrattar och kollar bort. Hur jag en beskriver honom så kommer ni inte förstå, det är något med den där mannen helt enkelt. Han är säkert 30-35 och har barn, fru hela kittet, så vi kan ju bara glömma de. Men om ändå.

 

Nu börjar personalen på starbucks stirra ut oss. Vi köpte en liten kaffe var och har nu suttit här i snart två timmar… Vi ska börja dra oss tillbaka till vårt lilla bo och käka en massa havregrynsgröt som vi köpt igår från den svenska affären i Pigalle. Kostade runt 60 kronor men det var så värt de, kärlek till de alltså! Men här kommer lite bilder från när vi var ute med ett par ny funna svenska vänner och åt middag i världens minsta Fondue restaurang. Och ja vi drack vin ur babybottles, haha tres bizarre. Vi besökte också en gaybar som visade trevlig porr och hade billiga drinkar. Ett varmt tips att besöka båda! 

Eftersom att vi inte har wifi i lägenheten måste vi ta tunnelbanan till montparnasse och leta efter ett café eller restaurang som har wifi. Just idag hittade vi restaurang/ baren Hippocampus som spelar hög och underbar jazz. Tyvärr funkar inte deras wifi så jättebra så kan inte beskriva med ord hur de senaste dagarna har sett ut. Men jag har lyckats fota det mesta.

 

 

Dom senaste dagarna har jag gett all min tid till mina nära och kära. Säga "hejdå", "vi ses i Paris", "jag kommer sakna dig" osv osv. Har haft blandade känslor hela denna vecka. I början var jag exalterad, sen nervös och igår var jag riktigt ledsen nästan hela dan. Det tar verkligen på en att säga hejdå till alla man tycker om.

 

Men trots att jag tvingas säga hejdå till alla så kommer jag imorgon kunna säga "hej" eller kanske "bonjour" till min favorit stad. Vår hyresvärd skrev igår kväll ett mail med all information om hur vi skulle ta oss till lägenheten från Charles de Gaulle. "See you tomorrow" stod det i slutet av mailen. Herregud. Imorgon är jag i Paris vid den här tiden, det är ju helt sjukt!

 

Nu är jag redo.